Bettna kommunvapen 50 år

 

Att min mor Alice Johansson är mamma till Bettna kommunvapen är något som jag alltid vetat om. Jag minns att hon blev en aning generad, men också litet stolt över att bli kallad vapnets idégivare. Men jag hade ingen aning om att det var så många turer innan det hela var i hamn. I min enfald trodde jag att mamma lämnade in ett skissförslag, som fastställdes direkt.

 

Kommunvapnet var tänkt att bli symbol för nybildade Bettna storkommun, som tillkom genom att man slog sam­man Bettna, Vrena, Husby-Oppunda, Vadsbro, Blacksta och Forssa socknar.

 

Vid kommunalfullmäktiges sammanträde den 21 decem­ber 1951 föreslog ordföranden Sven Eriksson "att kom­munen måtte låta utarbeta ett kommunvapen för Bettna kommun”. Fullmäktige beslöt tillsätta en kommitté på två personer, varav Sven Eriksson var den ena.

 

Den 6 februari sände Sven Eriksson ett brev till Riks­heraldikerämbetet. Han anhåller vördsamt att ämbetet ska komma med förslag till ortvapen. Ett önskemål är att Eken, som finnes i Oppunda Härads vapen, bör finnas med. I brevet kan man läsa att ortvapnet ska ingå i en intarsia, som ska pryda tingssalen för Oppunda & Villåttinge härads domsaga i Katrineholm.

 

Riksheraldikerämbetet besvarade brevet redan dagen därpå. Ämbetet förklarade sig villigt att utarbeta förslag till ortvapen. En promemoria angående upprättande och fastställelse av ortvapen bifogades. I denna tre sidor långa skrivelse kan man bland annat läsa att vapnet helst inte ska bestå av flera figurer och att det gärna kan anspela på en person, som haft stor betydelse för orten.

Just den sista passusen i promemorian tycks Sven Er­iksson ha tagit fasta på. I sitt svar till Riksheraldiker­ärnbetet skrev han bland annat att "socknens förnämsta herresäte Åkerö i Bettna och dess ägare på 1700 talet Hans Höggrevliga Excellens Karl Gustav Tessin som nog bör anses som socknens märkligaste man genom tiderna. Vi har även diskuterat om möjligen det över hela vårt land så välkända Åkeröäpplet vars stamträd ännu lever på Åkerö kan tjäna som symbol för orten, men vi överlämna till Riksheraldikern att avgöra vad som synes lämpligt".

 

Riksheraldikerämbetet vände sig då till landsantikvarie Ivar Schnell i Nyköping. Att han gillar tanken på äpplet förstår man av orden. "Jag finner det förträffligt att be­gagna det av Tessin planterade Åkeröäpplet, som ju är allsvenskt bekant."

 

Såväl kommunalnämnden som kommunalfullmäktige ansluter sig till idén om Åkeröäpplet. Ett förslag från Riks­heraldikerämbetet, med fyra äpplen i guld på grönt fält, sänds till Bettna. (Se bild).

 

 

Men denna idé var inte vad kommunalnämnden hade tänkt sig. Man "ansåg förslaget ganska otillfredsställande och intetsägande". Fullmäktige fick i uppdrag att utar­beta ännu en skiss. De i sin tur gav uppdraget vidare till kulturnämnden. Det var då min mor Alice kom m I bil­den. Hon var ledamot av kulturnämnden. Som den rättvi­sans ständige bevakare hon var, ansåg hon, att alla sex socknarna i Bettna storkommun skulle ha en symbol i vapnet. Därför ritade hon tre blad och tre äpplen, och det kom att bli kulturnämndens förslag.

 

 

Som man kan se på bilden var blad och äpplen inte ordnade på samma sätt som det sedan kom att utformas. Det slutliga och dåva­rande godkända förslaget, gillat av Konung Gustav VI Adolf kan ses på färgbilden här ovan. Varför det slutligen ändrades, kan jag inte läsa ut av de handlingar som jag studerat.

Den som vill läsa mer om Bettna vapens historia kan titta i en pärm, som finns i  hembygdsföreningens arkiv. Där finns de protokoll och skrivelser som jag haft som utgångspunkt för denna artikel.

 

Inger Sköld